av ingens frö

i desperat jakt på en vän
kan jag förnedras om igen
jag skänker mer än nån kan ta
för en sekund av nånting bra

kan någon ge vad jag ska ha
vill någon se vad jag har sett
kan jag nånsin hitta rätt
och få tillbaka det jag gett

natten har sin sång om vilsenhet en trappa ner
där blinkar lamporna till komp av en maskin
ett trött och vilset barn av trasig värld är allt du ser
när jag felfritt stampar takt till hysterin

jag blommar upp av ingens frö
i värme varm som slask och snö
du torkar tår av ingens tröst
och lyssnar tyst till ingens röst

jag har rock’n’roll i mina bröst
jag har blues i mina lår
jag har visor i mitt hår
och poesi i mina sår

men nu syns daggen tydlig mot min ögonfrans igen
jag vinglar bakfull hem till väggar utan svar
mitt glamourösa hopp om lyckovärld i skymningen
blev en bitter vandring hem - i singular

jag har sett drömmar rasa ner
och jag vet hur munnar ler
de älskar gärna det de ser
men de skräms bort om det finns mer

men jag är van vid folks manér
och från min vagga till min grav
är jag den vilsna världens slav
jag är en tår i svarta hav